aldrig säga aldrig

Det trodde jag ju inte, att jag skulle bli sugen på ett par tokigt lappade jeans igen (var väl en 25 år sedan sist, då scarf-revären regerade :-) men se det blev jag. Allt som krävdes var en bild i senaste Femina, voila - ett sug är fött.

julbrunch på Sågverket

Äntligen lyckades vi pricka in en brunch ute på favoriten Sågverket, årets sista dessutom. Kan inte tänka mig något trevligare än att få festa på enbart godsaker inomhus i snyggaste snyggmiljö när det är ruskigt trist och grått ute. Fläskpannkakan var helt gudomlig tex. Ser ni min gran föresten, den fick inte högsätet direkt.

 Farmors finkavaj fick följa med ut på lokal!

Tack för iår Sågverket, ser fram emot våren!

¨Berätta om¨ LUCKA 15 - berätta om din favoritmaträtt

Jag väljer att skriva om konceptet en hel måltid istället. Svårt att säga en favorit, varierar ju alltid beroende på årstid, livsfart och annat. Men, om det är vinter och kallt och vi ska bjuda ett gäng vänner på lite kalasigt umgänge så är jag gärna helt klassisk och kör råraka med löjrom och champagne till för, lammracks med örtsmör, karljohanssvamp-risotto och smörslungade gröna bönor till varm och någon riktigt chokladig dessert. Dessutom ska det finnas något att knapra på till fördrinken, en enkel brödbit med tapenade duger finfint. Även något att nibbla på efter avslutat middag så att det inte känns så trist att middagen är över ;-) Jag gillar när det är genomtänkt...oavsett om det är vardag el kalas så vill jag att det ska kännas komplett. Äter vi tex korv och makaroner (vilket ju händer lite då och då i en barnfamilj som vår) så gör jag alltid en riktigt god tomat och löksallad med tjock och härlig senaps vinägrett...sallad känns liksom inte gott till korv av någon anledning men att bara äta korv och makaroner känns så....för trist. Kommer ihåg att tomatsalladerna i skolan ofta räddade skollunchen när allt kändes grått och stabbigt. Tomat och korv....det kommer man långt på ;-)

Berätta om-kalendern är Emily Dahls och idag skriver hon om hamburgaren.

dagens pyssel (eller snarare veckans)

Har sett dem dyka upp lite var stans på inredningsbloggar och på instagram, bokgranen. Jag tycker att de är superfina och häromdagen kollade jag upp hur man knåpar ihop en. Superlätt ju! Här finns tex en guide. Den här första gav jag bort som en julhälsning till några nya vänner idag och det gick verkligen hem. Kul! I hängsnöret har jag fäst en oregelbunden guldstjärna och i snöret som hänger under granen sitter en liten julhälsning. Den här granen är gjord av The great Gatsby, vilket kändes lite kul med tanke på mottagarna som kanske inte är lika överdådiga (el tossiga) som Gatsby men ändå bjuder oss på en härlig rustik glamour.

¨Berätta om¨ LUCKA 14 - berätta om din stil för ett år sedan

Jag tänker att egentligen är den enda stora skillnaden mellan nu och för ett år sedan att jag var så väldigt markant gravid. Då försöker jag bara hitta saker som gick på men som fortfarande gjorde att jag kände mig som mig själv. Den översta  bilden är fr nyår förra året, min skönaste bästa klänning under hela graviditeten, fr Monki.

Men ofta blev det tight och gravidanpassat nertill och något från den vanliga garderoben som gick på upptill. Ofta uppsatt hår också, enklast så när tröttman regerade och det var svårt att hinna med frisören (och hårtvättarna ;-).

Jag kommer ihåg att berömmet kom för det mest oväntade vardags-stasarna, Monkis senapsgula kofta med randigt under fick tex till och med copycats.

I min plisserade klänning fr COS kände jag mig snyggast under hela 2012, matchade den med slitna jeans fr Acne och mina mesta bästa partyskor fr Prada, stor bula under klänningen men det kändes bara snyggt i dne här stassen.

 Långrocken var poppis även den här vintern, här mitt i midvintern matchad med fuskpälskrage och mina bästa örhängen (nu på lagning) fr Misst.

Tighta kläder var i fokus, magen var så snygg att den blev min bästa accessoar, såg faktiskt ut som en fuskmage ibland...iaf en "på film-mage".

Ja vilka kläder jag än hade el försökte ha så var det min mage som stod i centrum, den som skulle bli lill-Kisen. Vilken resa som stod framför oss utan att vi hade en aning. Min stil för ett år sedan...tight, uppsatt hår, ett försök till vanliga kläder och en stor markant mage mitt i alltihop.

Den talangfulla Emily Dahl ger direktiv och vi andra skriver.

LÖRDAG

Hello all! Hoppas ni har en fin lördag, själv njuter jag av det ovanliga faktum att vi inte har ett jota inplanerat och inga större ambitioner att hitta på något heller. Har precis lördagshandlat mat och bestämt oss för en klassisk lördagsmiddag. Löjrom och råraka med champagne till för och en god entrecoté till varm...veckan som gått har ju inte bjudit mig på glam direkt så jag känner verkligenf ör att hämta upp en flaska bubbel ur källarn. Det ryktas även om ett varmt bad och en ryggmassage - yes please!

igår

 Igår skuttade (ja men förlåt då) jag runt i kanintröjan fr Monki och jeans fr Cheap Monday. Det vankades Lucia på Kiddets skola, nästan 200 barn i ett gigantiskt lussetåg - väldigt fint och rörande för en blödig mor som har en av de minsta kidsen bland de minsta kidsen. Sötnöt!

För övrigt not so much förutom att vi längtade hem pappan och sedan pizzan som vi beställt.

¨Berätta om¨ LUCKA 13 - berätta om ett minne från din barndom

Alltså om någon har många minnen från sin barndom så är det jag, tycker själv att jag skulle kunna vara poster girl för en idyllisk uppväxt. Levde lycklig och fågelfri i den lilla byn där älven rinner ut i havet, när färjan slutat gå på kvällen blev det stilla och inga främlingar kom in och vi kom inte ut....om vi ville någon annan stans kom vi bara längre in i skogen ;-) Det var röda vita rosen på blodigt allvar, bo i tält vis sjön, näcka med tjejerna och leka älvor mitt i natten, klättra runt på berg, färjeläger och i alla stora träd värda att klättras i, leta ruiner och skatterna som blivit kvar i skräphögarna runt dem, svära blodseder, ta sig in i ödehus, grilla på stranden, lyssna efter pojkarnas mopeder, bygga en indianby, hänga vid Elisabets grav och nästan bo i bästa bästa by-stugan - som sagt, min barndom är så full av minnen att när jag ska sortera ut ett specifikt blir det så stort....kommer kanske i en bok någon gång. Inte här, nu, i mitt allra tröttaste.

vadå storm??!

Alltså, storm....det ska inte storma nu...det ska falla puderlätt snö och lägga sig vackert på vårt Ångermanland. Istället är det nån jävla Ivar som blåser runt å ställer till det.....negativ spiral....bildar ring...blir slaggis. Hela mitt blå hus skakar, jag är ensam med kidsen i natt och förbereder mig på en härjig sådan. Våra barn sover sällan bra i storm. Har förberett ett litet emergency kit. Hett vatten i termos för välling inatt (om det blir strömlöst), ficklampa, värmeljus och Kiddos luciakrona....den sistnämnda ska få stå på inatt, så att någonting lyser om kidsen vaknar och vi inte har någon el. Ganska fiffigt tycker jag själv. Man har väl vuxit upp på landet.
Tidigare idag firade vi lucia på Kiddos dagis och hon var såklart hjärteskärande fin och duktig lill-ärtan. Jag lindade in mig i min nya sjal från Ryssland som anlände garderoben min igår. Föga förvånande så älskar jag den. Bra grej det där med iögonfallande och vackra sjalar, fixar till vilket nerkräkt och skrynkligt underlag som helst nästan. Nä nu vaknar första barnet tror jag. Sov gott folk.

¨Berätta om¨ LUCKA 12 - berätta om musik som inspirerar dig

Om musik inspirerar mig (inspirera är ett stort ord) så är det genom ordet, texten. Jag tillfaller således kategorin text-människor. Om jag däremot vill bli peppad el upplyft...igångsatt, då krävs inte lika mycket av texten men dess mer av melodierna. Gladpop, gärna svensk på svenska, fast också rock. Springer tex vädligt bra till Glasvegas, Foofighters och Springsteen. Blir på festhumör av gamla Wanadies-låtar och kommer i skön stämning av Cardigans. Men som sagt, inspiration det får jag av ord (mest egentligen av bild men det var ju inte uppdraget att skriva om). Jag har alltid sjungit på Winnerbäcks låtar, älskar Stefan Sundström, har ett speciellt förhållande till Lisa Ekdals första skiva, gillar många av Lisa Nilssons låtar men jag tycker att det är kul med både Taube och Bellman plus mkt annat från den svenska visskatten, ...och motsatsen, alla de nya ordkonstnärerna vi har i vårt musikaliska Sverige Oskar (Linnros), Danne (Adams Ray), Säkert, Veronica Maggio mfl. Väldigt bra musik och mkt välarbetade och finurliga texter. Sedan finns det ju artister så coola att jag knappt törs nämna dem här på min medelålders blogg, jag menar Linda Pira och tex Lilla Namo är ju faktiskt beyond imponerande.

Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet - sannerligen

Såg hos en av mina vardagsfavoriter Försök att inte se så snygg ut, att hon uppmärksammade P3s Musikhjälpen, som i år väcker vårt medvetande och samlar in pengar till temat Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet. Känner att jag vill hojta till om det också.

Om jag levat för typ 50-70 år sedan...eller om jag fötts i ett fattigare och mer underutvecklat land än Sverige hade jag förmodligen inte överlevt mina två senaste graviditeter. Ruskigt att tänka på, att livet skulle ha slutat när något så underbart började, att livet skulle ha slutat med panik, kaos och den svinigaste smärtan. Akut havandeskapsförgiftning och ett akut kejsarsnitt, det klarade den svenska sjukvården galant, mina personliga hjältar barnmorskorna och duktiga läkare hjälpte oss igenom båda pärserna. Efter några veckor bleknade våra otäcka minnen (även om vissa sitter fast hårdare) och vi fortsatte leva och ha det underbart. Tackar min lyckliga stjärna för att min plats i universum blev just här, i detta trygga land där vi oftast är omhändertagna när det verkligen gäller.
Jag kan även, utan att ens fundera många sekunder, komma på många vänner och barn till vänner som säkerligen inte heller skulle överlevt en graviditet el förlossning om de fötts i ett låginkomstland. Huga och fy fan! Därför hojtar jag till er här, ge en peng, liten el stor, för att alla tjejer ska få överleva sin graviditet.

Detta räcker tex våra slantar till;
50 kronor kan räcka till 50 plasthandskar som minskar risken för infektioner vid förlossningar.
50 kronor kan räcka till ett års förbrukning av preventivmedel.
100 kronor kan räcka till medicin som förhindrar förblödning vid 100 förlossningar.
100 kronor kan räcka till att fyra kvinnor får gå på kontroller hos en barnmorska under sin graviditet.
200 kronor kan räcka till en begagnad cykel som en barnmorska kan ta sig fram till kvinnorna på.
200 kronor kan räcka till 14 förlossningskit för kvinnor som inte kan ta sig till ett sjukhus

100 kronor kan räcka till ett stetoskop som barnmorskan använder för att se till att mamman och barnet är friska. 

Fatta, ynkliga 100 kronor räcker till medicin som räddar 100 tjejer från att förblöda vid sin förlossning, 100 kronor!
Här kan du läsa om hur du kan bidra; Lets help!

men gå å lägg mig människa

 Tröja fr H&Ms conscious-linje, vinterns mesta bralla fr Monki

¨Berätta om¨ LUCKA 11 - berätta om något du tycker är fult

Halvtinade för platta landskap i norrlands inland, typ i början på mars, inte på landet men inte i stan.....lite åker, någon mack, en skitig busskur å en sne postlåda. Allt är grått och vägsmutsigt....typ på väg hem från fjällen och man ska jobba jobbet på måndag. Fult!

Emily ger direktiv och vi andra skriver.

trött på ögat

 Löskrage och tröja fr COS, jeans fr Lindex och skor Vagabond

Aktiviteter idag; Med Kiddet till doktorn - hej medicin!, skotta på gården - hej tung snö, bära in ved - hej ryggen, där var du ja, fiolkonsert på vårt länsmuseum....avslutning på suzuki-terminen - hej alla duktiga ungar. För övrigt lite Nobel, övernattande fin-föräldrar och ganska slut på.

¨Berätta om¨ LUCKA 10 - berätta om någonting som du tycker är alldeles särskilt vackert

Jo det är alldeles sant, jag har ett osunt förhållande till detta ornamenterade lulllull mer känt som faberge-ägg. Dock är klockan mycket, barn är sjuka, min ögoninfektion har blossat upp igen och gårdagens natt lämnade ganska mycket övrigt att önska. Således kommer förklaringen (ursäkten ;-) till mitt val av ämne ihop med den givna rubriken i morgon. En förklaring som börjar för länge sedan touchar vid min och Makens historia och landar lite snopet för en si så där 2 år sedan. Stay tuned ;-)

Uppdate; Nu så, visserligen kväll igen men en annan kväll. Så, har ju sedan länge en förkärlek för det dekorativa gärna ornamentik som ser ut som växtlighet. Men min fascination av fabergeägg kommer egentligen av mitt intresse av den ryska Tsarfamiljen, el egentligen av Anastasia (en av den sista tsarens döttrar som man anade ev kanske hade överlevt revolutionen då hela tsarfamiljen skulle ha blivit avrättade, fast egentligen så handlar det om min intresse av ett riktigt bra mysterium gärna med konspiratoriska inslag, storvulna miljöer och mycket historia....slänger man in ett hemligt sällskap är jag såld direkt...kanske lite lönngångar....okända kända medlemmar....ni fattar. Hur som, jag läste allt som fanns om Anastasia i typ 11 års åldern och genom det intresset lärde jag mig om de blingade äggen som jag tycker är så vansinnigt tjusiga. Sedan, många år senare träffade jag Maken och ni vet...man pratarpratarpratar om allt. I förbifarten nämnde han ett ägg som hans farfar och farmor hade hemma och i typ 5 exalterade sekunder trodde jag att hans farfar endera var en krösus el en hemlig släkting till Romanovs....hahaha. Och så vidare. Maken skulle till St Petersburg i jobbet och jag fick följa med, hyfsat pirrig över det faktum att jag skulle få en hel dag själv på Ermitaget, ett av världens största konstmuseér....för att inte tala om hur dte kädnes att jag äntligen skulle få se mina ägg. Hehe, ellerhur. När jag väl lyckats lista ut hur man ens betalade in sig på museet (inte det enklaste) försökte jag genast navigera mig fram till guldrummet...eller juvelrummet...eller vad det nu hette. Men där hittade jag inga ägg, wtf! Då började jakten....på någon endaste människa som kunde förstå mig (inte dte enklaste). Till slut gick jag bara omkring och sa fabrege med frågande tonläge till alla små tanter som satt som frivilliga vakter i rummen....ingen verkade ens förstå vad jag letade efter. Tillslut hittade jag en tant som tydligen kunde lite tyska (det kan inte jag) till henne sa jag egg och fabrege på engelska med min bästa ryska brytning....för ibland har jag märkt att det hjälper att bryta lite på landets språk (fungerar bäst i frankrike ;-) Ahaaa, sa tanten. Sedan sa hon, No, Kreml. Ja ha....ehhh, i Moskva alltså. Men åhhh, skit också. But but but....they lived here....sa jag. Tanten rykte på axlarna som bara en rysk tant kan och lät mig förstå att hon inte gjorde det. Inga ägg för mig ännu alltså, men jakten fortsätter.

Berätta om kalendern har Emily hittat på, hons skriver och fotar själv och hennes blogg är väldigt rar och underhållande och väl värd ett  (el många regelbundna) besök!