I Fävikens kök huserar den geniale Magnus Nilsson och hans hängivna personal, som tillsammans tog hand om oss på ypperligt sätt. Det måste ha varit fler personal än gäster. Upplevelsen började i det gamla spannmålsmagasinets nedervåning, i fina möbler från Norrgavel, framför den öppna spisen serverades vi en makalös "brut nature" champagne, alltså en knastertorr champagne som det inte tillsatts något socker i vid jäsningsprocessen (som det vanligtvis görs), till bubblet kom ett antal amuse bouche in, den ena mer fantasirik än den andra. Till exempel den översta - kött från flottyrkokt grishuvud, doppat i surdeg och friterat....eller vad sägs om stör-rom i en liten kopp av torkat grisblod.
Efter en god stund vid brasan visades vi upp på magasinets övre våning (totalt var vi tretton gäster den kvällen vilket vad jag förstår är ungefär vad de tar in per kväll). Inför varje ny servering kom personalen in som en liten mat-armé, koreograferade och synkade och med exakt precision utförde de sina sysslor men med glimten i ögat och utan att det blev det minsta stelt.
Vår första rätt kändes som ett fyrverkeri, pilgrimsmusslor som tillagats över björkkol och enkvistar, fortfarande rykande när det ställdes på vårt bord. Musslan åt vi med händerna (som det mesta under kvällen) och sedan drack vi buljongen direkt ur skalet. Så, så gott. Andra rasande goda serveringar var den svedda brysselkålen med chips och kräm av lupin eller varför inte kornplätten som fyllts med sur lök och groddade korn....eller paltbrödet i älgbuljong med lök and some fat from a really big moose, hela kvällen presenterades på engelska och vissa saker låter helt enkelt roligare då.
Vissa av rätterna hade ganska spektakulära tillagningsmetoder, som de här vakteläggen som konserverats i fårskits-aska, askan skalade man av själv och doppade ägget i såsen på torkad öring och picklad ringblomma.
Efter ägget serverades jag den vackraste mat jag någonsin ätit. Jämtländska gryn och frön som var rostade på något sätt vilket gjorde dem krispiga och goda, under grynen låg mjölksyrade grönsaker och över grynen torkde kryddor (gissar på gräslök), sedan hälldes en buljong över...som silats genom mossa. Ser ni i den lilla glaskannan!?
Det var så otroligt gott och som sagt så vackert rakt igenom servering och att äta rätten och det var ungefär här jag började känna mig som Tuvastarr i Bauers saga.
Skogigt och mustigt men fräscht och krispigt och såklart med ypperliga vinval till alla rätter.Efterrätterna gjorde oss inte heller besvikna, tvärt om, på bilden ovan syns små äggskal av torkad mjölk fyllda med blåbär och kalvdans, en munsbit som vi blev beordrade att äta snabbt innan allt upplöstes. Oh the joy! Efterrätten som presenterades så här i menyn gick inte heller av för hackor; En äggula konserverad i sockerlag, serverad på en hög av kaksmulor bakade på tallbarksmjöl till glass smaksatt med gran - jojo!
Efter sex amuse bouche och de 15! rätterna blev vi visade ner till vår plats framför brasan igen. Där serverades kaffe ur stor kopparkittel el olika sorters te som man själv fick komponera ihop ur olika ört-burkar. Avec såklart och så denna utsökta bricka med små godsaker. Vad sägs tex om små kolapajer med torkat köttsmul på...hallonis i små knyten, kola godare än allt mm mm, sist av allt fick vi rådet att ta tugg-kodan för att rengöra tänderna efter allt gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar