Vardagsstök – som bäst i efterhand
1 dag sedan
onsdag 11 september 2013
Anna Lind
Det gör mig fortfarande så jävla ledsen, ont i hjärtat och "jag vill fulgrina-ledsen" när jag tänker på Anna Lind och att hon inte finns mer. Jag känner mig snuvad på en fantastisk ledare, kanske Sveriges första kvinnliga statsminister och en inspiration. Onödigt jävla skitvåld, en slump grymmare än allt och orättvisa omöjlig att acceptera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag känner samma sak! Så fruktansvärt onödigt! Och hur hade världen sett ut idag om hon fått leva?!
Instämmer. Och märkligt att det redan gått tio år!
Fasen så j-a onödigt, är ngt jag ältar.
Skicka en kommentar