min inre MacGyver

Jo men jag har absolut en intre MacGyver som jag kan plocka fram när nöden är som störst. Följande scenario utspelade sig igår när jag i total stress och försening småsprang upp mot Kiddets dagis med Kiddo i vagn framför mig. Plötsligt rasslar det till under vagnen och jag inser att ståbrädan (som är av största vikt om vi ska hinna till Kiddets dans) har gått sönder. En sprint har lossnat och är putsväck. MacGyver viskar i mitt öra, du fixar det, kolla efter en ny "sprint". Aha tänker jag, jag bryter en pinne från trädet och använder som sprint.....men hur ska jag säkra den.....MacGyver...hallå. MacGyver kommer tillbaka och säger kolla på marken, där går det att hitta en massa bra....jag ser mig runt om kring....aahaa, en gummisnodd - perfekt. Med stor skicklighet snoddar jag fast min nya "sprint" med snodden och kan raskt rusa vidare till dagis. Vi kommer nästan i tid till dansen, jag slänger in ungen och andas ut....måste bara fylla på hennes vattenflaska och skicka in....Kiddo följer med mig in på toaletten.....Kiddo trycker på larmknappen....larmknappen fastnar....eehh, MacGyver....hallåååå...nähä, nu passar det inte att komma.....men detta är faktiskt en helt annan historia....som slutar med att jag efter några svettiga försök att lösa situationen sticker ut huvudet genom dörren och liksom hysteriskt skämt-ropar till de andra föräldrarana utanför (som såklart undrar vad den där galna kvinnan håller på med på inne på toaletten) och ropar....eehh,kan någon ringa psyket....jag behöver skjuts.