tisdag 19 februari 2013

att vänta

Ni vet den där leken man leker runt midsommarstång och julgran, raketen. Man börjar klappa långsamt och så fortare och fortare och samtidigt kryper man ihop mer och mer för att kunna göra tjoho-uppskjutet så högt och effektivt som möjligt, ni vet den. Jag känner just nu som om jag gör min egen version av raketen, en tyst och mer stillsam version och jag är just nu ganska långt ner i ihopkrypet, förbereder mig för uppskjut. Jag tystnar, samlar kraft försöker att inte göra av med onödig energi. Det är ett konstigt tillstånd för mig, konstigt att trappa ner, inte vara så jävla glad hela tiden (ja eller alltså ;-) och välja mina "strider". Saktar helt enkelt ner för att kunna vara lite explosiv senare. Get it!?

10 kommentarer:

Malin sa...

Fullständigt!

Anonym sa...

Det är bra! Jag söv mig igenom sista veckorna innan födseln, bra för oss med lite risk tror jag, hade faktiskt PE nu med men det konstaterades efter att jag var inne på förlossningen. Tänka sig att jag gifte mig 4 veckor innan bf förra gången, det är inte att trappa ner ;-) // AKAF

Garderobenmin sa...

Malin - funkar det? ;-)
AKAF - jasså!!? Jag brukar tänka på vad som hänt om allt hänt i djupaste Dalarna på bröllopet.....

Anna sa...

got it!!

Anonym sa...

Mm, men de märkte det alltså när det var full fart, har varit på extrakontrollee sedan jul och för två veckor sedan hade jag rekordlåga värden. Kan intyga att kraftsamling is the shit, känner mig fullkomligt speedad nu efteråt, fast jag i halvdvala de senaste veckorna haft det lite småtrist!

Garderobenmin sa...

Anna - känns extra bra när det är du ;-)
AKAF - som jag, rekordlågt....precis som förra gången. Vad de än säger så komemr jag nog att noja lite.

Anonym sa...

Ja man tänker ju på vad som skulle kunna hända, som du säger med Dalarna. Tror knepet är att gå på kontroller för då slipper man känna själv utan har svartvita värden, jag har känt mig helt trygg denna gång, hade bra värden in i det sista, det var först när förlossningen drog igång det höjdes. Tror du har en helt ny situation nu, så var det nog för mig i alla fall!

Librarybeth sa...

Absolut!! Och helt och hållet nödvändigt vissa perioder av livet.

Garderobenmin sa...

AKAF - precis, jag går var annan vecka....och så fort jag känner mig lite nojig ;-) Plus att livet inte är på samma sätt denna gång som du säger. Jävlar så slitigt det var med allt förra gången.
Librarybeth - Helt klart!

hallinbloggar sa...

Ja, tror det är kroppen som säger ifrån. Den brukar vara listig och skapa det den behöver. Ta det lugnt med gott samvete!