Att åka bort ett slag är alltid ett säkert sätt för mig att bli alldeles nyförälskad i mitt hem (och min stad för den delen). Jag älskar att resa, älskar att leka någon annan stans ett tag, vara lite lite en annan jag än den jag är hemmavid. Men ännu mer älskar jag att komma hem. Den här gången kom vi hem med lite brunare skinn, något sköra magar, en svår sömnbrist pga av nattlig resa och med ett ton ljuvliga minnen från en av de bästa resorna i manna minne. Vad kom vi hem till då så var så himla bra....jo, vi kom hem till regnvåta gräsmattor, prunkande hägg och knoppande äppelträd, hem till morsdagsliljor och eu-val (heja F! och MP!!!), hem till kall mjölk och knäckebröd, hem till mitt älskade badrum och sängen, hem till ny inspiration och energi att sätta igång några nya små projekt här hemma, hem till övningskörning, vardag och vännerna. Hem.
2 kommentarer:
Kärlek rätt å slätt. Välkommna hem!
Det är det fina med att resa. Både att resa bort och att få komma hem.
Jag blir också alltid lite förälskade i hemmet igen när man trampar sina egna golv.
Skicka en kommentar