Glömsk

Igår glömde jag datorn på jobbet, inte konstigt att min Kånken kändes lätt på hemvägen. Således ingen dagens igår, nu blir det en gårdagens idag istället. Jag har turen att ha två barndomsvänner boende i samma stad som mig, vi har alla tre vuxit upp i samma lilla by och även följts åt från lekis till 9an. Tillsammans med några andra damer som tyvärr bor långt från oss var vi ett riktigt järngäng som alltså i princip känt varandra sedan vaggan. Lyx tror jag allt att det kallas att få ha så långa vänskaper som fortfarande är aktiva (och nästan lika fnissiga som förr:-). Hur som, vi tre som bor här har betsämt oss för ett schema-lagt umgänge som vi väljer att kalla syjunta. Känner man oss väl så gissar jag att detta förvånar en smula, ytterligare förvånad kommer ni då att bli om jag säger att BästisKollegan valde att virka på sin första junta. Det var fnissigt att beskåda (och lyssna på), men efter lite tragglande fick hon till det, mycket tack vare den andra kompisen, inte ett dugg pga av mig. Vi ligger liksom på samma nivå, rent symässigt, jag och BästisKollegan. Jag hade mer ett smyckespyssel förberett men det visade sig att jag inte hade rätt grejor. Då nödpärlade jag några armband....inte avancerad alltså. Men till nästa gång ska jag nog hitta på ngt syigare. Brodera......är det svårt?.....aahahahahaha. Stay tuned!

Innan juntan, på jobbet, hade jag bland annat en privat visning för några för oss väldigt viktiga människor. Verkligen trevligt var det, det var första visningen på denna utställning och det är alltid skönt när den är gjord. Då vet jag liksom hur mycket jag egentligen kunde. Denna gång kunde jag massor visade det sig. 

Jag var snajdig och tight i min klänning fr att. och skor fr Acne.