Två dagar före jul firade vi midvinterfest hos svärföräldrarna, en årlig tradition som jag älskar. Vänner som samlas, utomhus, varm äppeldryck och grillat kött, sedan sjungar alla "bättre och bättre dag för dag" och skålar i bubbel för att det vänt och ljuset är på väg tillbaka till oss. Verkligen något som är värt en alldeles egen fest. Efter ca en timme utomhus är alla djupfrysta och längtar in till kaffe och hemmagjorda chokladbiskvier, godare än det mesta. Det är en kväll som är både hjärtlig och opretentiös och för mig numera en tradition som liksom startar julhelgen. Viktig, fin.
Gården är upplyst av eldar och marschaller. Huset ligger högt och bakom elden ser ni stan, verkligen fint.
Det var -25 så vi hade klätt Kiddo i otaliga lager och sist av allt stoppat ner henne i en åkpåse. Jag var också klädd i lager på lager och till sist instoppad i en päls, det enda som håller mig varm just nu.
Kan det bli bättre!
Som sagt, gott när det är som godast.
Gården är upplyst av eldar och marschaller. Huset ligger högt och bakom elden ser ni stan, verkligen fint.
Det var -25 så vi hade klätt Kiddo i otaliga lager och sist av allt stoppat ner henne i en åkpåse. Jag var också klädd i lager på lager och till sist instoppad i en päls, det enda som håller mig varm just nu.
Kan det bli bättre!
3 kommentarer:
Men vilken fin tradition! Låter underbart härligt! Vilken härlig familj och släkt du verkar ha!
Från en Sara som tittar in ganska så ofta.
Chokladbiskvierna...mmm!
Mina barn som höll sig i skinnet...mmm!
Nästa år ska jag klä mig med tanke på barn som håller sig i skinnet, och låter familjen delta längre än 28 minuter. Då slipper jag ha min rosa mössa inomhus! :D
Sara - Det är fint att fira ljuset tycker jag. Min omgivning är toppen, både familj och vänner, mycket kärlek.
BästisSara - ;-)
Skicka en kommentar