full fart i vardagen

Ja men herre vilket härj det är nu! Maken har dragit till Amerikat och jag roddar familj (tack alla goda krafter som hjälpte mig att ta körkort i somras). Lämna, hämta, handla, laga, mata, äta, öva, leka, träna, bada, tvätta och söva. Träna tänker ni....vad tränar hon barnen i men se det gör hon (jag) inte, jag tränar mig själv. Min kropp är i ngn slags akut chock av träningsvärk och...ja inte vet jag...vätskebrist kanske. Vi har bildat ett lag på jobbet som tränar och tävlar med Paolo Roberto...haha, sanning. Vi är med här, på 15medpaolo.se. Kör på som värsta galningarna, jagar poäng och kan liksom inte prata annat än träning och olika övningar....måste vara sjukt irriterande för de som inte är med. Men jag är med och idag körde jag spinning på lunchen och sedan kvällsträning här hemma...och igår gjorde jag Paolos fystest som innefattade så många armhävningar man kunde göra....så jag tro inte att jag kommer ha någon rörelseförmåga alls imorgon....då spelar det typ ingen roll om jag har körkort...haha, tur att vi kör automat. Hur som, utmaningen är en månad lång och vi är nu på dag 2 och jag känner mig som en vandrande pinne....fast det är kul....på ett plågsamt och märkligt sätt.
Dagens mest roande var iaf något helt annat, när jag skulle hämta Kiddet på skolan, på väg fr parkeringen upp till skolan gick jag förbi ett gäng typ 11-12-åringar. En av killarna såg busigt kaxig ut och vågade sig på ett Tjena! till mig. När jag gått förbi frågade han polaren vem jag var, med betoning på vem. (40-åriga mamman fnissar inombords) Polaren säger Men vad fan, det är är ju nåns jävla morsa! (nästan 40-åriga mamman fnissar inte så mycket inombords...ler möjligen lite ansträngt) killen säger Va?! Ser ju sjukt ung ut ju! (haha, nästan 40-åriga mamman fnissar igen och skäms lite för att hon räknar detta som en komplimang). Men men, en har inte roligare än en gör sig...el nått ;-)
Nu ett bad, en resorb och sedan hopp i säng.
Ny blus har jag föresten, reafyndade på Åhlens igår, 99 pix.