Alltså om någon har många minnen från sin barndom så är det jag, tycker själv att jag skulle kunna vara poster girl för en idyllisk uppväxt. Levde lycklig och fågelfri i den lilla byn där älven rinner ut i havet, när färjan slutat gå på kvällen blev det stilla och inga främlingar kom in och vi kom inte ut....om vi ville någon annan stans kom vi bara längre in i skogen ;-) Det var röda vita rosen på blodigt allvar, bo i tält vis sjön, näcka med tjejerna och leka älvor mitt i natten, klättra runt på berg, färjeläger och i alla stora träd värda att klättras i, leta ruiner och skatterna som blivit kvar i skräphögarna runt dem, svära blodseder, ta sig in i ödehus, grilla på stranden, lyssna efter pojkarnas mopeder, bygga en indianby, hänga vid Elisabets grav och nästan bo i bästa bästa by-stugan - som sagt, min barndom är så full av minnen att när jag ska sortera ut ett specifikt blir det så stort....kommer kanske i en bok någon gång. Inte här, nu, i mitt allra tröttaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar